För ett fritt och demokratiskt Burma
Grundläggande förutsättningar för en repatriering av rohingyer till Rakhine saknas i dagsläget. Trots det aviserade Burma och Bangladesh den 30 oktober 2018 att en sådan process skulle inledas tidigast den 15 november. FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet och flera människorättsgrupper,…
Den 25 augusti 2018 är det ett år sedan den burmesiska militären inledde den offensiv i delstaten Rakhine som inom loppet av några månader kom att driva omkring 700 000 människor på flykt över gränsen till Bangladesh. De lever nu i undermåliga och hastigt utbyggda läger som kommit att utgöra världens största flyktingbosättning. Enligt FN:s barnfond UNICEF är 60 procent av dem barn.
Den 25 augusti 2018 är det ett år sedan den burmesiska militären inledde den offensiv i norra Rakhine som inom loppet av några månader kom att driva omkring 700 000 människor på flykt över gränsen till Bangladesh. De lever nu i undermåliga och hastigt utbyggda läger som kommit att utgöra världens största flyktingbosättning. Enligt FN:s barnfond UNICEF är 60 procent av dem barn.
Sverige har vid upprepade tillfällen sagt att ansvariga måste ställas till svars. I juli tar Sverige över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd och har då chansen att visa ledarskap i denna fråga. Följande inbjudna experter deltar i samtalet för att analysera utvecklingen och diskutera hur det internationella samfundet kan agera för att ställa ansvariga till svars:
På svenskt initiativ har ett enat råd fördömt våldet mot rohingyer i Myanmar. Vi arbetar för att krisen ska få en lösning och för att de som är skyldiga till brott mot mänskligheten ställs inför rätta.” – Margot Wallström när hon läste upp regeringens utrikesdeklaration den 14 februari 2018.