För ett fritt och demokratiskt Burma
Den 25 augusti 2018 är det ett år sedan den burmesiska militären inledde den offensiv i norra Rakhine som inom loppet av några månader kom att driva omkring 700 000 människor på flykt över gränsen till Bangladesh. De lever nu i undermåliga och hastigt utbyggda läger som kommit att utgöra världens största flyktingbosättning. Enligt FN:s barnfond UNICEF är 60 procent av dem barn.
Sverige har vid upprepade tillfällen sagt att ansvariga måste ställas till svars. I juli tar Sverige över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd och har då chansen att visa ledarskap i denna fråga. Följande inbjudna experter deltar i samtalet för att analysera utvecklingen och diskutera hur det internationella samfundet kan agera för att ställa ansvariga till svars:
På svenskt initiativ har ett enat råd fördömt våldet mot rohingyer i Myanmar. Vi arbetar för att krisen ska få en lösning och för att de som är skyldiga till brott mot mänskligheten ställs inför rätta.” – Margot Wallström när hon läste upp regeringens utrikesdeklaration den 14 februari 2018.
När EU:s utrikesministrar möttes i Bryssel i dag antog utrikesrådet nya slutsatser angående Burma. Dessvärre var det ett urvattnat och svagt dokument som presenterades.
Olof Palmes internationella center och Svenska Burmakommittén bjuder in till ett seminarium om situationen för rohingyer i burma. Inbjudna gäster är Tin Soe från Kaladan Press Network, en oberoende nyhetsbyrå som arbetar med att kartlägga, dokumentera och publicera information om situationen för rohingyer, människorättsadvokaten Razia Sultana och Pippa Curwen, chef på Burma Relief Center. Seminariet hålls på engelska.