Inför utrikesrådets sammanträde i Bryssel i dag skriver 21 människorättsorganisationer ett öppet brev till EU:s utrikesministrar med anledning av krisen i delstaten Rakhine. Sedan den 25 augusti 2017 har 688 000 personer flytt från Rakhine till grannlandet Bangladesh. Den burmesiska militären har begått grova övergrepp mot civilbefolkningen och FN har beskrivit militärens agerande som ”ett skolboksexempel på etnisk rensning.” Hittills har EU:s enda konkreta åtgärd mot Burma varit att dra tillbaka stående inbjudningar till burmesiska toppmilitärer.

Burma har aktivt motarbetat alla försök att undersöka de övergrepp som begåtts av militären i Rakhine. Hjälporganisationer och media ges inte tillträde till området, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Burma Yanghee Lee tillåts inte resa in i landet liksom medlemmar av den av FN utsedda oberoende utredningen. Nyligen greps två journalister när de undersökte militärens agerande i Rakhine.

”Det är häpnadsväckande att omvärlden är så passiv inför övergreppen mot rohingyerna. Både Sverige och EU har sagt att hårdare åtgärder är att vänta om rohingyernas situation inte förbättras. Men ändå lyser åtgärderna med sin frånvaro.  Sveriges regering kan göra mycket mer för att förmå EU att sätta press på Burmas regering och militär, och samtidigt visa att den står upp för sina ideal om mänskliga rättigheter”, säger Kristina Jelmin, verksamhetsansvarig på Svenska Burmakommittén.

Svenska Burmakommittén, tillsammans med 21 andra människorättsorganisationer, i och utanför Burma, uppmanar EU att vidta konkreta åtgärder mot Burma för att sätta press på landet. Vi lyfter fram nio konkreta rekommendationer för EU och dess medlemsländer, bland dem att stödja införandet av ett globalt vapenembargo, att rikta ekonomiska sanktioner mot militären och militärägda företag och att avbryta allt militärt samarbete med landet.

Läs brevet in sin helhet här.

Presskontakt
Alexander Jäätmaa
073 915 46 34
alexander@burmakommitten.org