Statskupp 2021

På den här sidan samlar vi information kopplad till statskuppen som ägde rum den 1 februari 2021.
Senast uppdaterat: 22 februari 2021

Den 1 februari 2021 genomförde den burmesiska militären en statskupp och tog över makten från den folkvalda regeringen. Ledande politiker greps och fördes bort, däribland Aung San Suu Kyi och president Win Myint. Överbefälhavare Min Aung Hlaing styr nu landet.

De folkliga protesterna mot militärens agerande lät inte vänta på sig. Det råder ingen tvekan om att det finns ett starkt folkligt motstånd mot militärkuppen. Redan första veckan började människor  samlas på gatorna för att demonstrera mot militären. Sedan dess har protesterna växt till att bli landsomfattande. Tiotusentals människor demonstrerar nu dagligen över hela landet. Även många statsanställda deltar i protesterna genom att arbetsvägra och strejka.

I takt med att demonstrationerna vuxit har gensvaret från polis och militär blivit alltmer hårdhänt. Trots att protesterna Överlag varit fredliga och välorganiserade har tårgas, batonger, vattenkanoner och gummikulor har använts mot demonstranterna. Det finns även uppgifter om att skarp ammunition använts. Flera personer har dött och många skadats när polis och militär skjutit mot folksamlingar.

Militärjuntan har infört nattligt utegångsförbud i hela landet och förbud mot att samlas mer än fem personer i taget. Flera medborgerliga rättigheter har dragits tillbaka och nya lagar införts som bland annat tillåter att genomsökning av bostäder och arresteringar kan göras utan tillstånd. Flera sociala medier har blockerats och om nätterna stryps tillgången till internet i hela landet. Över 600 personer har hittills gripits – politiker, aktivister, journalister och demonstranter.

Trots militärens försök att kväsa protesterna har de fortsatt att växa i storlek. I takt med att situationen trappas upp ökar riskerna för att militärens förtryck skall bli än mer våldsamt. Protesterna i landet är nu de största sedan 1988. Då svarade militären med våld och tusentals dödades när soldater sköt skarpt mot folkmassorna. En skillnad från tidigare protester är att både medier och aktivister har möjlighet att rapportera direkt från demonstrationerna. Omvärlden kan följa utvecklingen på ett helt annat sätt än tidigare.

Vad kan Sverige göra?

Omvärlden har en viktig roll att spela. Det är viktigt att markera mot militären och inte på något sätt bidra till att ge regimen legitimitet. Samarbete med den burmesiska staten måste upphöra och utvärderas. Till exempel har EU meddelat att de avslutar sitt samarbete med den burmesiska polisen. Sedan tidigare har bland annat FN-utredarna i FFM uppmanat omvärlden att kapa alla band till den burmesiska militären, inklusive till de företag som ägs och kontrolleras av militären. Sedan ett par år tillbaka har EU infört restriktiva åtgärder mot ett antal individer inom den burmesiska militären, men inga åtgärder mot militärägda företag. Militären har fortsatt att få in enorma intäkter genom de företag som de äger och kontrollerar – helt utanför statsbudgeten. Sverige måste driva på inom EU för att öka trycket pÃ¥ militärjuntan, inklusive att införa riktade sanktioner mot företag som ägs och kontrolleras av militären.

Det är viktigt att agera snabbt och utnyttja det momentum som nu finns i Burma. Stödet till civilsamhället, medier och MR-försvarare måste fortsätta.

Tidslinje

8 november 2020

Parlamentsval hålls i Burma. NLD vinner stort och tar hem 83% av de valbara platserna i parlamentet.

December 2020

Efter valet framför det militärstödda oppositionspartiet USDP klagomål på att det förekommit valfusk och att resultatet inte kommer accepteras.

29 januari 2021

Veckan och dagarna inför parlamentets öppnande den 1 februari ökar spänningarna mellan militären och NLD. Tidningen Myanmar Now rapporterar om att myndigheterna i huvudstaden förbereder sig för en "politisk storm" inför öppningen av parlamentet. Enligt uppgift kräver militären att öppningen skjuts upp tills dess att de påstådda oegentligheterna kring valet retts ut.

1 februari 2021

Den burmesiska militären griper flera högt uppsatta politiker, däribland Aung San Suu Kyi. Ett nationellt undantagstillstånd utlyses och militären tar makten.

5 februari 2021

Protesterna mot militären sprids och från flera städer rapporteras om mindre demonstrationer på gatorna. Kirin Holdings blir det första internationella bolaget att säga upp sitt samarbete med den burmesiska militären. Militären fortsätter att blockera sociala medier. Under fredagen cirkulerar ett dokument med instruktioner om att Twitter och Instagram ska blockeras från midnatt.

Senaste nytt om statskuppen 2021

Svenska Burmakommitténs Alexander Jäätmaa intervjuades i Studio Läs mer
Den 1 februari tog militären makten i Läs mer
EU:s utrikesministrar meddelade i dag att EU Läs mer
Följande artikel ger en överblick över utvecklingen Läs mer