Måndagen den 16 april 2018 höll FN:s säkerhetsråd, under Perus ordförandeskap, en öppen debatt om konfliktrelaterat sexuellt våld. Razia Sultana från Kaladan Press Network, som nyligen var på Sverigebesök, talade inför säkerhetsrådet och redogjorde för sin senaste rapport som visade hur den burmesiska militären systematiskt använt sig av sexuellt våld under höstens kampanj i norra Rakhine. Talade inför rådet gjorde även FN:s vice generalsekreterare Amina Mohammed och Pramila Patten, FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld.

Razia Sultana, som företrädde den icke-statliga arbetsgruppen för kvinnor, fred och säkerhet, redogjorde för hur den burmesiska militären gjort sig skyldig till åtminstone 350 våldtäkter på kvinnor och flickor i norra Rakhine sedan höstens kampanj inleddes i augusti 2017. Hon menade att den siffran förmodligen endast utgjorde en mindre del av de våldtäkter som hade begåtts. Systematiken och skalan på övergreppen tydde på att sexuellt våld medvetet hade använts som ett vapen mot rohingyer.

Enligt Razia Sultana hade den senaste krisen kunnat undvikas om omvärlden inte ignorerat de varningssignaler som varit tydliga sedan 2012. Hon ombad säkerhetsrådet att sätta press på Burma för att ge humanitärt tillträde till norra Rakhine, samarbeta med den FN-tillsatta oberoende internationella utredningskommissionen (fact-finding mission, FFM) och ställa förövare till svars. Hon menade även att säkerhetsrådet borde hänvisa situationen i Burma till den internationella brottmålsdomstolen.

Årets rapport från FN:s generalsekreterare om konfliktrelaterat sexuellt våld som publicerades i mars 2018 utgjorde underlag till mötet. Pramila Patten presenterade rapporten, som täckte 19 länder under perioden januari till december 2017. Det framkom att sexuellt våld på flera platser hade använts för att attackera och förändra den etniska eller religiösa identiteten hos förföljda grupper, att det varit en bidragande orsak till fördrivning av människor och även utgjort ett hinder för återvändande, och att sexuellt våld medvetet använts i militära kampanjer för att och ta kontroll över landområden och resurser.

Tillsammans med tidigare rapporter på temat utgjorde den grunden till en förteckning över 47 grupper som på sannolika skäl misstänktes för att systematiskt ha använt sig av sexuellt våld i konflikter. För första gången någonsin fördes Burmas militär upp på listan.

I Burma, liksom i flera andra länder i rapporten, hade det systematiska sexuella våldet föregåtts av omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna och diskriminering på grund av köns- och grupptillhörighet. De allra flesta offer tillhörde politiskt och ekonomiskt marginaliserade grupper. Enligt rapporten var det tydligt att det sexuella våldet överlag hade riktats mot specifika minoritetsgrupper och använts för att uttrycka hat mot dessa grupper och till och med som ett led i etnisk rensning. Huvuddelen av fallen från Burma rörde Rakhine och militärens kampanj mot rohingyer men konfliktrelaterat sexuellt våld hade även drabbat andra minoritetsgrupper, framförallt i områden där militarisering och stridigheter hade eskalerat såsom Kachin, norra Shan och sydöstra Burma.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke levererade Sveriges anförande i debatten. Hon talade bland annat om vikten av att vittnesmål som Razia Sultanas inte enbart skulle vara något som rådet förfasades över, utan även vara en utgångspunkt för handling. Hon framhöll att ansvarsutkrävande och prevention var tätt sammankopplade och upprepade Sveriges två övergripande prioriteringar för säkerhetsrådet: konfliktprevention samt kvinnor, fred och säkerhet. Ansvarsutkrävande och att få ett slut på straffriheten för brott mot internationell rätt måste vara en prioritering för alla, både i och utanför säkerhetsrådet, menade ministern.

Svenska Burmakommitténs kommentar
Under måndagens öppna debatt antogs ingen resolution och det gjordes inget gemensamt uttalande, men det har stor betydelse att dessa frågor dryftas på högsta nivå i säkerhetsrådet. Enligt Peru var syftet med debatten var att undersöka hur konfliktrelaterat sexuellt våld kan bekämpas och mer effektivt förebyggas genom ökad jämställdhet, ökat deltagande av kvinnor och genom åtgärder för att hålla ansvariga till svars. Senare i april 2018 planerar säkerhetsrådet att besöka Bangladesh och Burma.

Konfliktrelaterat sexuellt våld är en prioriterad fråga för Sveriges regering och tidigare i år sade Sverige att man nu måste överväga att hänvisa situationen i Burma till den Internationella brottmålsdomstolen. I juli 2018 tar Sverige över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd och har då möjlighet att påverka agendan. Likt ett mantra har svenska företrädare under den senaste tiden upprepat att straffrihet inte kan accepteras och att ansvariga måste ställas till svars. Det återstår att se om Sverige kan leverera i enlighet med vad man har sagt. Sverige säger sig verka för ansvarsutkrävande inom ramen för EU och FN men hittills har kraftfulla konkreta åtgärder ifrån det internationella samfundet lyst med sin frånvaro.

Det internationella trycket på Burma är avgörande om det ska till en förändring. I årtionden har militären åtnjutit en i det närmaste total straffrihet för övergrepp mot sin egen befolkning. När Pramila Patten besökte landet i december 2017 rapporterades det om ett kyligt mottagande från Aung San Suu Kyis sida och en ovilja att på allvar adressera anklagelserna mot militären i Rakhine. Burma har fortfarande inte presenterat någon gemensam kommuniké om åtgärder mot konfliktrelaterat sexuellt våld med FN:s särskilda sändebud.