Avslöjanden från burmesiska och österrikiska journalister väcker frågor om Österrike brutit mot EU:s vapenembargo mot Burma. På julafton 2018 kunde en militärägd tv-kanal visa bilder på en drönare från ett österrikiskt företag som landade på ett av den burmesiska flottans fartyg. Företaget som tillverkat drönaren, Schiebel, har tidigare uppmärksammats för kontroversiella affärer. Det har till exempel rapporterats om att deras drönare sålts till Libyen, Saudiarabien och Kina.

EU har ända sedan 1990-talet haft ett vapenembargo mot Burma som förbjuder försäljning av vapen och utrustning som kan användas för internt förtryck. Schiebel själva hävdar att drönaren, som går under namnet Camcopter S-100, är en civil produkt och att den sålts för att användas i den burmesiska infrastruktur- och transportsektorn.

Som ett svar på vad som ansågs vara positiva förändringar i landet hävdes de sista kvarvarande sanktionerna från EU mot Burma 2013, förutom vapenembargot. Men bara några år senare stod det klart att utvecklingen i landet kanske inte var så positiv som vissa hade gjort gällande. Framförallt fick militärens offensiv mot rohingyer i Rakhine i augusti 2017 och fortsatt förtryck och stridigheter i norra Burma EU att reagera. I april 2018 utökade EU vapenembargot mot Burma till att även innefatta produkter med dubbla användningsområden och införde dessutom restriktiva åtgärder mot ett antal individer inom burmas militär och gränspolis.

Frågan flera bedömare nu ställer sig är om försäljningen av drönare till Burmas militär, Tatmadaw, var förenlig med EU:s vapenembargo mot landet. Pieter Wezeman, forskare på Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) menar att det är svårt att klassificera produkten som civil; enligt honom är Camcopter S-100 är en militär produkt, men han framhåller samtidigt att det är en tolkningsfråga. Det har tidigare förekommit rapporter om att Tatmadaw använt drönare i konfliktområden i norra Burma.

Det är inte klarlagt huruvida affären mellan Schiebel och den burmesiska militären genomfördes innan eller efter det utökade vapenembargot trädde i kraft, som även förbjuder export av produkter med dubbla användningsområden, men oavsett så är det uppseendeväckande att österrikiska myndigheter godkände exporten. Att inbördeskrig pågår i landet och att den burmesiska militären begått grova övergrepp mot den egna befolkningen var väl känt både innan och efter vapenembargot utökades.

Schiebel återfinns på den lista över företag som gjort affärer med den burmesiska militären som publicerades i FN:s utredningskommission för Burmas (FFM) rapport om Tatmadaws ekonomiska intressen. På bilder från en vapenmässa i Singapore i februari 2018 syns Burmas överbefälhavare Min Aung Hlaing i Schiebels monter framför den österrikiska flaggan och en Camcopter S-100. Enligt FN-utredarna inkluderade den föreslagna försvarsbudgeten för 2018-2019 en post om 17,9 miljoner US dollar för inköp av just Camcopter S-100.

Christopher Sidoti, en av utredarna i FFM (och tidigare intervjuad i vår podcast), kräver nu att EU och österrikiska myndigheter utreder huruvida Schiebels affär brutit mot vapenembargot. Både Schiebel och österrikiska myndigheter har tidigare slagit ifrån sig kritiken och vägrat att tillkännage detaljer om eventuella transaktioner med hänvisning till sekretess. Men under presentationen av den senaste FFM-rapporten i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 17 september 2019 valde den österrikiska delegationen att kommentera uppgifterna. Robert Mueller som representerade Österrike hävdade att inga produkter med dubbla användningsområden exporterats till militären varken före eller efter april 2018. De enda drönare som exporterats till Burma var två Camcopter S-100 som sålts till civila kunder 2016, enligt Mueller.

Varför budgetposten fanns med i den föreslagna försvarsbudgeten för 2018-2019 är i skrivande stund oklart om ingen affär var planerad. FFM-rapporten påpekar även att export av produkter med dubbla användningsområden innan april 2018 regleras av EU:s exportrestriktioner om det är sannolikt att slutkunden är militär. Att produkten nämns i försvarsbudgetförslaget skulle kunna tolkas som en indikation på att slutkunden var den burmesiska militären.