Befolkningen i Rakhine är hårt prövad av våld och konflikter. Dels i form av den extrema förföljelsen av rohingyer och dels till följd av det inbördeskrig som utkämpas mellan rebellgruppen Arakan army och militären. Regionens civilbefolkning lever under svår utsatthet. Tillträdet för såväl journalister som hjälporganisationer är sedan tidigare kraftigt begränsat. Utan tillgång till internet riskerar kontakten med omvärlden att strypas allt mer. Dessutom befarar många att ”blackouten” ska utnyttjas av militären för att begå nya  övergrepp utan att riskera att rapporter från området läcker ut. En farhåga som bör ses i ljuset av FFM:s senaste rapport som dokumenterar fortsatta kränkningar mot både rohingyer och arakaneser i området. Den varnar för att de ca 600 000 rohingyer som fortfarande finns kvar i Rakhine alltjämt lever under hot om våld och förföljelse.  

Ämnet behandlades också när FN:s särskilda rapportör till Burma, Yanghee Lee, rapporterade till rådet för mänskliga rättigheter 16 september. Hon menade att nedstängningen inte är i linje med internationell lag och att burmesiska myndigheter därför omedelbart bör häva den. Den Burmesiska delegationen vidhöll att nedstängningen var nödvändig eftersom rebellgrupper använder sig av trådlöst internet för att detonera sprängämnen i området.

Liknande restriktioner förekommer sedan en tid tillbaka även i flyktinglägren i Bangladesh. Vilket försvårat livssituationen för de nära 1 miljon flyktingar som redan lever under mycket ansträngda förhållanden. Utan kontakt med omvärlden har de svårt att nå ut och få tillgång till hjälp med de krissituationer som uppenbarat sig allt oftare under den svåra perioden som regnsäsongen inneburit i flyktinglägrena. 

Blockaden har kritiserats i skarpa ordalag av organisationer i det civila samhället. Flera organisationer uppmanar allmänheten till att stänga av mobiltelefoner och datorer under hela 30 september i solidaritet med de som drabbas av blackouten.