FN:s utredningskommission för Burma (Fact-Finding Mission, FFM) presenterade sin över 400 sidor långa slutrapport i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 18 september. Rapporten slår fast att brott mot mänskligheten och krigsbrott begåtts i delstaterna Shan, Kachin och Rakhine. I Rakhine menar utredarna dessutom att flera faktorer pekar på att militärens övergrepp mot rohingyer kan definieras som folkmord. Rapporten uppmanar bland annat FN:s säkerhetsråd att hänföra situationen i Burma till den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och att införa ett globalt vapenembargo mot landet.

Den 27 september antog FN:s råd för mänskliga rättigheter en resolution som bland annat instiftade en ny mekanism som ska samla bevis och förbereda straffrättsliga åtal. Tanken är att det material som samlas in ska kunna användas som bevis vid framtida åtal i internationella, regionala eller nationella domstolar.

I enlighet med sitt mandat ska utredningskommissionen presentera sin slutrapport i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève och generalförsamlingen i New York. Nu har alltså nio medlemmar i säkerhetsrådet skrivit ett officiellt brev som begär att ordföranden i utredningskommissionen även ska informera säkerhetsrådet direkt. Det är ett sätt att fortsatt hålla frågan om folkrättsbrott i Burma högt upp på säkerhetsrådets dagordning och något som Svenska Burmakommittén och andra grupper som arbetar med mänskliga rättigheter länge efterfrågat. Bakom brevet står Sverige, Frankrike, Storbritannien, USA, Peru, Nederländerna, Polen, Kuwait och Elfenbenskusten.

Kina och Ryssland motsätter sig initiativet med hänvisning till att frågan hör hemma i generalförsamlingens tredje utskott som behandlar frågor om mänskliga rättigheter. Initiativet att ordföranden ska informera rådet kan dock inte blockeras med ett veto. Däremot menar flera bedömare att Kina och Ryssland troligtvis är beredda att lägga in sina veton mot kraftfulla åtgärder mot Burma, såsom ett hänförande till den Internationella brottmålsdomstolen eller införandet av ett vapenembargo.

Oberoende process inledd av ICC
Parallellt med processerna i FN aviserade åklagaren Fatou Bensouda vid den Internationella brottmålsdomstolen i september att hon inleder en preliminär undersökning om brottet deportation med anledning av tvångsförflyttningen av rohingyer från Burma till Bangladesh. Tidigare i år slog domstolen fast att den har mandat att utreda brottet deportation som är en av de gärningar som utgör brott mot mänskligheten enligt Romstadgan, det vill säga det dokument som etablerade den Internationella brottmålsdomstolen.

Burma är inte part i Romstadgan och domstolen har därför ingen jurisdiktion över landet men grannlandet Bangladesh är det. Enligt domstolens beslut från september får åklagaren gå vidare med ärendet då handlingarna skett över gränsen mellan länderna. Det påstådda brottet har påbörjats i Burma men fullbordats i Bangladesh, vilket gör att domstolen anser sig ha rätt att utreda ärendet.

En sådan process är dock begränsad i tid och rum till nyligen begångna brott i liten del av landet. Det som framgår tydligt i FMM-rapporten är hur militären systematiskt begått övergrepp mot civilbefolkningen under flera år runtom i landet. Dessutom finns risken att en process som endast rör rohingyer ytterligare förstärker den gruppens utsatthet i Burma. En av styrkorna i FFM-rapporten är just att den pekar på ett systematiskt agerande från militärens sida, inte minst mot landets minoritetsgrupper. Därför är det viktigt att det internationella samfundet fortsätter att verka för ansvarsutkrävande för brott begångna runtom i landet.