Med tanke på att valet den 8 november ägde rum mitt under en pågående pandemi är valdeltagandet på omkring 70 procent imponerande. Människor köade i timmar, vissa hela dagen, för att kunna lägga sin röst. Su Mon Thant säger att man kan tolka det som ett kvitto på folkets starka stöd för demokrati, men i siffrorna ser hon även problem som vittnar om att demokratin är långt ifrån fulländad.

– Valdeltagandet beräknas på hur stor andel av de som finns med i röstlängderna som röstar, och det var många människor som saknades där. Ta bara alla medborgare i utlandet, av dem var det inte mer än hälften som fanns registrerade i röstlängderna. Samma problem gällde för många människor i landet, inte minst bland internflyktingar och migrantarbetare. Så den här siffran över valdeltagandet kan ifrågasättas, säger hon.

Det var problem med röstlängderna också inför valet år 2015. Varför är det så svårt att få det rätt?

– Folkbokföringen som valkommissionen baserar röstlängderna på är inte uppdaterad. Folk rapporterar inte alltid vem som flyttar in och ut eller när de får barn och så vidare. Inför det här valet använde man inte 2015 års röstlängder utan gjorde en ny sammanställning. Men när den nationella administrationsmyndigheten (§GAD) skulle samla in datan gick de från hus till hus och endast de personer som råkade vara hemma blev registrerade.

Förutom NLD:s arv från demokratirörelsen och långa historia tror Su Mon Thant att partiet även fick en skjuts av de fördelar som kommer med att vara regeringsparti. Det gjorde NLD än mer synligt genom mediebevakningen och genom att driva utvecklingsprojekt, satsningar på infrastruktur och inte minst åtgärderna för att hantera pandemin där Aung San Suu Kyi personligen tagit en ledande roll. Dessutom kan oron över ett demokratiskt bakslag ha fått medelklassväljare som annars skulle räknats som ”osäkra väljare” att ändå ta sig ut och rösta på NLD.

– De här händelserna, som att militären antydde att de kanske inte skulle acceptera valresultatet, fick många väljare att tänka till. Oron för att något mörkt var i görningen tror jag trumfade eventuellt missnöje med NLD-regeringen och fick folk att ta sig ut och rösta på dem i alla fall. Jag såg det även online hur många regeringskritiker plötsligt ändrade ton och i stället uppmanade folk att gå ut och rösta, säger hon.

Under den kommande mandatperioden är det mycket som kommer att vara som förut, tror Su Mon Thant. NLD lär fortsätta att undvika någon allvarligare konfrontation med militären och hellre söka framsteg genom förhandlingar. I denna anda tror hon även att NLD kommer att söka samarbeten med mindre partier för att samla brett stöd för sina reformer.

– Här gäller det för mindre partier att vara smarta. Både NLD och militären konkurrerar om stöd från minoritetspartierna. Om de kan balansera rätt mellan dessa två maktcentra kan de ha möjlighet att påverka, men det är inte lätt. Om de här partierna framstår som allt för nära militären kommer de att straffas av sina väljare, men om de lierar sig för tätt med NLD förlorar de sin förhandlingskraft.

Den närmsta tiden kommer det att vara återhämtningen från pandemin som står i fokus för regeringens politik.

– NLD säger att de vill satsa på ekonomisk återhämtning, vilket förstås är viktigt av många anledningar, inte minst politisk stabilitet. Därefter kommer frågan om fred och säkerhet. Men jag tror inte att vi ska vänta oss några reformer av exempelvis valsystemet eller valkommissionen.

Kan man hoppas på reform av de repressiva lagar som används för att tysta och åtala journalister, aktivister och andra?

– I partiets manifest finns inget tydligt åtagande för yttrandefrihet, pressfrihet eller rätten till information. De nämner mänskliga rättigheter men inte specifikt några andra medborgerliga eller politiska rättigheter, och jag har svårt att se att den attityden skulle förändra.

Vad mer kommer du att hålla utkik efter den kommande mandatperioden?

– En viktig fråga är förändringarna av den nationella administrationsmyndigheten (GAD), som ansvarar för lokal administration på alla nivåer i samhället. Det är en otroligt viktig myndighet vad gäller skydd av medborgares rättigheter, och eftersom den flyttats från det militärkontrollerade inrikesministeriet till den civila regeringen under unionsministeriet ska det nu bli intressant att se om det sker några positiva förändringar. Kommer vi att se fler kvinnor i myndigheten, fler lokala ledare och så vidare?

– Jag är också nyfiken på hur NLD kommer att utvecklas. Det borde vara dags för en större partikonvention så småningom. Kommer partiet att öppna upp för större deltagande från medlemmarna i beslutsfattande och utformning av policy? I dagsläget är inte medlemmarna så involverade, men de kommer inte att kunna förlita sig enbart på Aung San Suu Kyi i all evighet. De här kommande fem åren kan bli intressanta år för partiet.