Intervju, Stockholm, 4 juni 2021

De svenska AP-fonderna har miljardinvesteringar i företag som gör affärer med Burmas brutala militär som tog makten i en statskupp tidigare i år. Det visar en ny rapport av Svenska Burmakommittén. Här svarar Kristina Jelmin, verksamhetschef på Svenska Burmakomittén, på varför avslöjandet är viktigt.

Svenska Burmakommitténs rapport om AP-fondernas investeringar publicerades den 4 juni 2021 och du hittar den här: Svenska pensionspengar i fickan på Burmas militär.

Varför har ni gjort den här granskningen nu?

– Vi har följt den här frågan länge och fått indikationer på att AP-fonderna investerar i bolag som kan kopplas till den burmesiska militären. I och med militärkuppen tidigare i år ville vi göra en större kartläggning av de här investeringarna. Det är viktigt att omvärlden tydligt tar avstånd från militärjuntan och kapar alla band till den. Det gäller såklart även internationella företag som är verksamma i landet. Vi har varit med och tryckt på för att EU ska införa sanktioner mot militären, vilket nu skett, men det finns fortfarande företag som gör affärer med militären och det riskerar att underminera sanktionerna.

Vad är det viktigaste ni har fått fram?

– Att flera av AP-fonderna äger aktier i företag som har direkta samarbeten eller andra affärsrelationer med militärens företag, och att de här investeringarna är större än vad som tidigare varit känt. Det handlar om investeringar i ett trettiotal bolag om sammanlagt cirka 12 miljarder kronor. 

Vad handlar det om för slags investeringar?

– Det är investeringar i företag vars verksamhet i Burma genererar stora intäkter för militären. Dels är det företag som gör affärer med militärens företag som omfattas av EU:s sanktioner. Vi har exempel på väldigt nära samarbeten, där man äger företag ihop med militären eller hyr mark av den. Dels handlar det om företag som samarbetar med statliga bolag, som sedan kuppen står under direkt militär kontroll. De sträcker sig över en lång rad sektorer som gruvdrift, olje- och gasutvinning, fastighetsutveckling, turism och konsumtionsvaror. 

– Vi kan också visa att Sjunde AP-fonden investerat i ett företag som levererat fordon till militären. Det handlar om lastbilar som vi kan koppla direkt till de kränkningar som pågår just nu i landet. De här bilarna används i säkerhetsstyrkornas operationer för att slå ner på fredliga demonstranter och transportera politiska fångar till fängelser.

Varför är det ett problem att investera i företag som gör affärer med militären?

– Intäkterna från de här affärerna finansierar och håller igång militären, som just nu begår övergrepp mot civilbefolkningen som FN menar kan utgöra brott mot mänskligheten. Dess ledare pekas sedan flera år tillbaka ut för grova människorättskränkningar, till och med folkmord. Det är därför viktigt att omvärlden inte bidrar till detta genom att göra affärer som gagnar militären.

Varför har ni valt att granska just AP-fonderna?

– För att det handlar om våra gemensamma pensionspengar. Jag tror att många pensionssparare litar på de här fonderna och de har dessutom höga ambitioner vad gäller etiska och hållbara investeringar. Dessutom finns det internationella riktlinjer om företagande och mänskliga rättigheter som de behöver följa, vilket vår granskning visar att de inte gör. Vi hoppas att den här rapporten kan bidra med ökade kunskaper om riskerna med den här typen av investeringar och påverka fler investerare än AP-fonderna att ta sitt ansvar för Burmas civilbefolkning.

Vad vill ni att AP-fonderna ska göra nu?

– Framför allt vill vi se att de företag som gör affärer med militären drar sig ur och kapar alla band till militären. AP-fondernas roll är att använda sitt inflytande, själva eller tillsammans med andra investerare, för att trycka på för att det sker. Och om företagen inte kapar banden till militären så tycker vi att AP-fonderna ska avinvestera och sälja sina aktier. Det kan inte vara rimligt att svenska pensionspengar investeras i verksamheter som stödjer Burmas militär.