Polis och militär attackerar demonstranter från en lastbil från Sinotruk i Yangon den 15 februari 2021. Sjunde AP-fonden äger aktier i Sinotruk. /Foto: The Irrawaddy
Svenska pensionspengar i fickan på Burmas militär
Rapport, Stockholm, 4 juni 2021
AP-fonderna investerar i företag som gör affärer med Burmas (Myanmars) brutala militär som tog makten i en statskupp tidigare i år. En ny rapport från Svenska Burmakommittén visar att de svenska pensionsfonderna äger aktier i företag som säljer lastbilar till militären och som gör affärer med militärägda bolag på EU:s sanktionslista.
– Intäkterna från de här företagen går till militärjuntan och riskerar att möjliggöra fortsatta övergrepp mot civilbefolkningen. Dessutom underminerar investeringarna omvärldens sanktioner, säger Kristina Jelmin, verksamhetschef på Svenska Burmakommittén.
De svenska AP-fonderna äger aktier i ett trettiotal företag som kan kopplas samman med den burmesiska militären. Det visar en ny rapport från Svenska Burmakommittén, som granskat AP-fondernas aktieinnehav. Totalt uppgår marknadsvärdet på investeringarna till cirka 12 miljarder kronor.
Sedan den burmesiska militären grep makten i en statskupp tidigare i år har den uppvisat en enorm hänsynslöshet mot civilbefolkningen. Fler än 800 personer har dödats och omkring 5 000 har gripits av landets säkerhetsstyrkor. Det råder inga tvivel om att militären är kapabel att begå grova övergrepp. Ledaren för militärjuntan, general Min Aung Hlaing, är sedan tidigare misstänkt för brott mot mänskligheten och folkmord.
Den burmesiska militären bygger inte bara sin makt på våld. Den har också omfattande ekonomiska intressen och kontrollerar långt över 100 bolag i ett stort antal branscher, alltifrån utvinning av ädelstenar och andra naturresurser till bank, finans och fastigheter. Intäkterna från dessa företag bidrar till att finansiera militärens verksamhet.
I Burma pågår flera kampanjer för att bojkotta de militärägda företagen och i ett försök att begränsa militärjuntans tillgång till kapital har bland annat USA, EU, Kanada och Storbritannien infört sanktioner mot militärägda bolag, som ett svar på militärkuppen.
Trots det fortsätter flera internationella företag att göra affärer med militären och de bolag den äger och kontrollerar. Svenska Burmakommitténs granskning visar att AP-fonderna äger aktier i flera av dessa företag. Svenska pensionssparare riskerar ovetande att bidra till militärjuntans förtryck i och med AP-fondernas investeringar.
Dessutom visar vår granskning att AP-fonderna äger aktier i bolag som levererat utrustning till militären. Exempelvis äger Sjunde AP-fonden aktier i ett kinesiskt bolag som levererat lastbilar som används av militären. Inte minst har dessa lastbilar synts i militära operationer sedan statskuppen, då de använts för att transportera soldater och politiska fångar.
– Det råder inga tvivel om att lastbilar från det här företaget används i militärens förtryck av befolkningen. Jag har svårt att se hur man förenar investeringar i ett sådant bolag med fondens hållbarhetsambitioner, säger Kristina Jelmin.
Samarbeten med den burmesiska militären måste avslutas
Svenska Burmakommittén uppmanar AP-fonderna att ställa krav på företagen de investerar i att avsluta affärsrelationerna med juntan. Om företagen inte är villiga att avbryta sina affärsrelationer med juntan bör AP-fonderna avyttra sina innehav i dessa bolag.
– Pensionsspararna har rätt att veta i vilka bolag deras pengar investeras. Det är inte rimligt att våra gemensamma pensionspengar investeras i företag vars verksamhet stödjer Burmas militär, säger Kristina Jelmin.
Du hittar rapporten i sin helhet här.
Här hittar du en intervju med Kristina Jelmin där hon berättar varför granskningen gjordes och de viktigaste resultaten.
Pingback: Svenska investeringar gynnar Burmas militär - Svenska Burmakommittén
Pingback: Hård kritik från Burmakommittén mot AP-fonderna – Global Bar Magazine
Pingback: Intervju med Kristina Jelmin i Sveriges Radio - Svenska Burmakommittén
Pingback: Intervju med Kristina Jelmin i Dagens ETC - Svenska Burmakommittén