Kommentar, Stockholm, 8 september 2021

Den folkvalda skuggregeringen National Unity Government (NUG) förklarar krig mot militärjuntan. Beslutet mottas med stor entusiasm i Burma men riskerar samtidigt att leda till en upptrappning av våldet.

I ett uppmärksammat tal på tisdagen förklarade NUG:s vicepresident Duwa Lashi La ett “folkets försvarskrig” mot militärjuntan. Han instruerade de väpnade förband (people’s defence forces, PDFs) som bildats sedan kuppen att angripa militära mål och uppmanade även de etniskt baserade väpnade grupper, som sedan länge kämpat mot militärens styrkor på flera platser i landet, att ta kontroll över sina territorier. Han vände sig också direkt till allmänheten, som han uppmanade att stödja de väpnade grupperna och revoltera mot juntan. 

Krigsförklaringen kommer efter månader av upptrappat våld. Militären har försökt bita sig fast vid makten med repression och urskillningslöst våld mot civila. Hittills har militärens styrkor  dödat fler än 1 000 människor och gripit nästan 8 000 oppositionella. Gårdagens utspel från skuggregeringen signalerar ett skifte mot den tidigare i första hand fredliga strategin där framförallt den bredare demokratirörelsen men också NUG betonat icke-våldsprinciper. Fredliga demonstrationer har fortsatt, trots militärens våldsamma ingripanden. 

Skuggregeringen har brett stöd bland många grupper i Burma, och krigsförklaringen har hittills fått ett entusiastiskt mottagande från flera håll. Efter utspelet har det rapporterats om sammandrabbningar mellan lokala PDF-förband och militära styrkor, vilket skulle kunna tyda på en viss upptrappning. Men det är ännu för tidigt att säga vad krigsförklaringen kommer leda till. Klart är dock att ambitionen är att trappa upp det väpnade motståndet mot juntan. Om det sker är risken stor att juntan kommer gå till hårda motangrepp vilket utan tvivel kommer drabba många människor som redan nu befinner sig i en mycket utsatt situation. Burmakommittén ser därför med oro på den upptrappade retoriken från NUG.

De senaste månaderna har våldet antagit en delvis ny karaktär då flera PDF-förband och andra grupper genomfört attentat mot militärjuntan på flera håll i landet. I storstäderna Yangon och Mandalay har explosioner inträffat regelbundet vid polisstationer, förvaltningskontor och andra mål kopplade till militärjuntan och ute i landet har gerillaliknande angrepp riktats mot soldater.

Det är svårt att se hur motståndsrörelsen skulle kunna nå en militär seger mot den materiellt sett betydligt starkare juntan som har militären på sin sida. Sedan statskuppen har ett ovanligt stort antal soldater valt att lämna militären men det är fortfarande inte någon kritisk mängd. Bland vissa inom motståndsrörelsen är förhoppningarna stora att krigsförklaringen ska leda till ökade sprickor och fler avhopp från militären. Samtidigt har över 60 års inbördeskrig har visat att det inte finns några militära lösningar på konflikterna i landet.

Värt att notera är att krigsförklaringen kommer bara dagar efter det att ASEAN:s särskilde sändebud till Burma, Erywan Yusof, uppmanat till vapenvila – något militärjuntan enligt honom ska ha sagt sig villig att acceptera. Den uppmaningen har dock bevisligen inte hörsammats av varken juntan eller skuggregeringen. Att NUG förklarar krig så tätt inpå att nyheterna om en vapenvila presenterats tyder på hur lågt förtroende NUG har för både ASEAN och militärjuntan. ASEAN har misslyckats med att spela en konstruktiv roll. 

Krigsförklaringen kommer dessutom endast en vecka innan FN:s generalförsamling öppnar då bland annat frågan om vem som ska representera Burma i FN väntas bli aktuell. För närvarande sitter ambassadör Kyaw Moe Tun, som tillsattes av den folkvalda regeringen innan statskuppen, kvar. Men militärjuntan vill ersätta honom med en egen representant och generalförsamlingen kommer troligtvis behöva ta ställning till vems representant som ska företräda Burma i FN.

Det är i dagsläget oklart hur stort stöd NUG har för det här utspelet bland landets väpnade grupper. Men klart är att utan stöd från de stora väpnade grupperna är möjligheterna att nå militär framgång ytterst begränsad. Det är även oklart vilken kapacitet NUG har att uppvigla och mobilisera för våld – det återstår att se vad tisdagens krigsförklaring får för konsekvenser.

Svenska Burmakommittén fortsätter att stödja krafter som verkar för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma. Vi tror inte på en militär lösning på de många strukturella problem som plågat Burma under decennier. För att komma tillrätta med dessa krävs politiska svar.