Öppet brev, Stockholm, 27 september 2022

Sveriges regering bör driva på för att EU inför nya sanktioner mot den burmesiska militären. Det skriver Svenska Burmakommittén tillsammans med åtta andra svenska organisationer i ett öppet brev till utrikesminister Ann Linde.

Sedan militärens statskupp i februari 2021 har situationen i landet försämrats månad för månad. Nu, mer än ett och ett halvt år sedan kuppen, är tillståndet katastrofalt. Militärjuntan begår regelbundet fruktansvärda övergrepp mot civilbefolkningen och civila mål.

​​Trots det brutala förtrycket fortsätter människor i Burma att göra enorma uppoffringar för att motsätta sig militärstyret. EU och flera andra aktörer har riktat sanktioner mot militären men trots dessa åtgärder ser vi hur pengar och vapen fortsätter flöda till juntan. Mer behöver göras.

Därför uppmanar Burmakommittén och åtta andra organisationer Sveriges regering att verka för att EU inför ytterligare sanktioner mot militärjuntan. Dessa bör i första hand riktas mot leverantörer av krigsmateriel till juntan, liksom mot företag som bidrar med intäkter till den burmesiska militären.

Du hittar brevet som PDF här och i sin helhet nedan.

Uppdatering 29 september 2022
Den 29 september fick vi svar från utrikesminister Ann Linde. Du hittar hennes svar här.

Stockholm, 27 september 2022

Till:
Utrikesminister Ann Linde

Kopia till:
UD-ASO
UD-EUKORR
UD-FMR
UD-HI
Ambassaden Bangkok
Riksdagens utrikesutskott

Bästa Ann Linde,

Vi skriver till dig med anledning av den alarmerande utvecklingen i Burma med en uppmaning om att Sveriges regering ska driva på för att EU inför ytterligare sanktioner mot den burmesiska militärjuntan.

Sedan militärens statskupp i februari 2021 har situationen i landet försämrats månad för månad. Nu, mer än ett och ett halvt år sedan kuppen, är tillståndet katastrofalt. Militärjuntan begår regelbundet fruktansvärda övergrepp mot civilbefolkningen och civila mål. FN:s utredningsmekanism för Burma (IIMM) menar att övergreppen sannolikt utgör krigsbrott och brott mot mänskligheten.^[1] Bland annat har mord, tortyr, tvångsförflyttning, förföljelse, våldtäkt och andra former av sexuellt våld dokumenterats. Sedan statskuppen har tusentals människor dödats,^[2] över en miljon har tvingats fly sina hem^[3] och fler än 15 500 har gripits.^[4]

Trots det brutala förtrycket fortsätter människor i Burma att göra enorma uppoffringar för att motsätta sig militärstyret. Budskapet är tydligt: militären måste lämna ifrån sig makten och ska inte ha någon politisk roll i det framtida Burma. Men befolkningen i Burma behöver omvärldens stöd. Fortfarande flödar vapen och pengar till militärjuntan från utlandet. Det möjliggör fortsatta övergrepp och den illegitima juntans fortlevnad. EU har möjlighet att bidra till att begränsa inflödet av krigsmateriel och pengar.

EU har sedan länge ett vapenembargo mot Burma, som dessutom utökades efter de brutala övergreppen mot folkgruppen rohingya 2017.^[5] Sedan statskuppen har EU infört sanktioner mot den burmesiska militären i fyra omgångar.^[6] Sanktionerna har till stor del varit i linje med det som lokala människorättsgrupper kämpat för. Genom riktade sanktioner mot militärens ekonomiska intressen har EU:s åtgärder haft betydande påverkan på den burmesiska militärens möjligheter att finansiera sin verksamhet. EU har även gått före andra länder genom sanktioner mot det statliga olje- och gasmonopolet MOGE, en betydande intäktskälla för militärjuntan.

Trots dessa åtgärder ser vi dock hur pengar och vapen fortsätter flöda till juntan. Det finns kryphål i omvärldens sanktioner som EU kan bidra till att täppa till. Vi uppmanar därför Sverige att driva på för att EU snarast inför nya sanktioner mot leverantörer av vapen och annan krigsmateriel samt företag som bidrar med intäkter till den burmesiska militären. EU bör:

1. Rikta sanktioner mot leverantörer som tillhandahåller vapen, ammunition och annan krigsmateriel till den burmesiska militärjuntan. Till exempel har Storbritannien och USA har redan infört ett antal sådana sanktioner^[7] och organisationen Justice for Myanmar (JFM) har kartlagt ett stort antal företag som tillhandahåller vapen och materiel till den burmesiska militären.^[8]
2. Rikta sanktioner mot företag som bidrar med intäkter till den burmesiska militären. Till exempel påpekar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i sin senaste rapport till MR-rådet att bankerna Myanmar Foreign Trade Bank (MFTB) och Myanmar Investment and Commercial Bank (MICB) är särskilt viktiga i det hänseendet då de ger militärjuntan tillgång till utländsk valuta.^[9]

Vi hoppas att våra rekommendationer tas i beaktande. Vi står till förfogande för att diskutera situationen närmre och besvara eventuella frågor.

Vänliga hälsningar,

Abul Kalam, ordförande, Swedish Rohingya Association
Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center
Erik Lysén, chef, Act Svenska kyrkan
Helen Petersson Buhtoo, ordförande, Karen Swedish Community
Kristina Jelmin, verksamhetschef, Svenska Burmakommittén
Mattias Brunander, tf generalsekreterare, Diakonia
Noura Berrouba, ordförande, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer
Rosanna Ocampo, chef för Asienavdelningen, Civil Rights Defenders
Ulrika Strand, generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheter

Kontakt:
Kristina Jelmin
kristina@burmakommitten.org

^[1] UNGA (2022), Report of the Independent Investigative Mechanism for Myanmar, A/HRC/51/4, 12 juli 2022
^[2] Uppgifter om antalet dödade varierar stort. Från konservativa siffror från AAPP om 2 300 civila dödade (se fotnot 4) till siffror från ACLED om 25 000 rapporterade dödsfall (se ACLED Dashboard).
^[3] UNHCR (2022), Myanmar Emergency Overview Map: Number of displaced people since Feb 2021 and remain displaced (as of 12 Sep 2022), 14 september 2022
^[4] AAPP (2022), Daily Briefing in Relation to the Military Coup, 20 september 2022
^[5] EU (2018), “Rådets förordning (EU) 2018/647 av den 26 april 2018 om ändring av förordning (EU) nr 401/2013 om restriktiva åtgärder mot Myanmar/Burma”, Europeiska unionens officiella tidning, EUT L 108, 27 april 2018, s. 1–11
^[6] 22 mars 2021, 19 april 2021, 21 juni 2021 & 21 februari 2022
^[7] I juni 2022 lade Storbritannien till tre burmesiska vapenhandlare och tre ryska leverantörer av flygplansdelar på sin sanktionslista (se Office of Financial Sanctions Implementation, HM Treasury (2022), Financial Sanctions Notice Myanmar, 16 juni 2022); USA lade i mars 2022 till tre burmesiska individer med koppling till försvarsindustrin på sin sanktionslista (se U.S. Department of the Treasury’s Office of Foreign Assets Control (2022), Treasury Sanctions Military Leaders, Military-Affiliated Cronies and Businesses, and a Military Unit Prior to Armed Forces Day in Burma, 25 mars 2022).
^[8] Justice for Myanmar (2022), EXPOSED: Companies brokering arms & equipment to Myanmar military, 11 augusti 2022
^[9] OHCHR (2022), Progress made and remaining challenges with regard to the recommendations of the independent international fact-finding mission on Myanmar – Report of the Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, A/HRC/51/41, 7 september 2022. Se §14, §23 & §86