Kommentar, Stockholm, 22 juni 2021

EU utökar sina sanktioner mot Burma genom att lägga till ytterligare åtta individer och fyra enheter på sanktionslistan. Svenska Burmakommittén välkomnar beslutet som ett led i att öka pressen på den burmesiska militären.

Den 21 juni beslutade EU:s utrikesråd om en tredje omgång sanktioner mot Burma sedan statskuppen den 1 februari. EU har som svar på statskuppen infört nya sanktioner mot landet som främst riktar in sig mot militären och individer kopplade till statskuppen och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Bland de individer som lades till i tredje omgången återfinns bland annat biträdande informationsminister Zaw Min Tun som är mest känd som talesperson för statsförvaltningsrådet (State Administration Council, SAC). Listan omfattar även tre företag som kontrolleras av militärjuntan: Myanma Gems Enterprise, Myanma Timber Enterprise och Forest Products Joint Venture Corporation Limited. Hela listan finns publicerad i Europeiska unionens officiella tidning.

Beslutet om dessa nya sanktioner följer på tidigare sanktioner från EU. I april införde EU sanktioner mot de stora militärägda konglomeraten Myanmar Economic Corporation (MEC) och Myanmar Economic Holdings Limited (MEHL). Ett beslut som följde efter att USA och Storbritannien tidigare i år infört sanktioner mot samma företag.

Varje år i april tar rådet ställning till huruvida de sanktioner som finns på plats mot Burma ska vara kvar eller tas bort. Den 29 april 2021 besluttade rådet om att förlänga de sanktioner som finns på plats med ytterligare ett år. Det inkluderar vapenembargo, förbud mot export av produkter med dubbla användningsområden och utrustning som kan användas för internt förtryck. Det gäller även de restriktiva åtgärder som omfattar militärägda företag och individer som anses bära ansvar för grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

Svenska Burmakommitténs kommentar
De utökade sanktionerna är välkomna. FN-utredare och människorättsorganisationer har länge krävt att omvärlden ska kapa banden till den burmesiska militären och förordat riktade sanktioner mot militären och dess ekonomiska intressen.

Genom dessa åtgärder ökar EU ytterligare trycket på den burmesiska militären och signalerar tydligt att dess agerande inte kan accepteras. Det är framförallt viktigt med åtgärder som riktar in sig mot militären som institution. Att försöka komma åt militärens ekonomiska intressen och på så sätt minska militärjuntans intäkter sätter press på regimen och försvårar dess möjligheter att hålla sig kvar vid makten.

I och med statskuppen kontrollerar militärjuntan en rad statliga bolag och förfogar över de intäkter som dessa bidrar med till statskassan. En av de största intäktskällorna är det statliga olje- och gasbolaget Myanmar Oil and Gas Enterprise (MOGE). Enligt den burmesiska regeringens budget för 2020/2021 räknade staten med omkring 12 miljarder kronor i intäkter från olja och gas. EU och omvärlden bör överväga om det finns möjligheter att även rikta in sig på dessa intäkter som anses vara bland de allra viktigaste för regimen.