Statskupp 2021

De folkliga protesterna mot militärens agerande lät inte vänta på sig. Det råder ingen tvekan om att det finns ett starkt folkligt motstånd mot militärkuppen. Redan första veckan började människor samlas på gatorna för att demonstrera mot militären. Sedan dess har protesterna växt till att bli landsomfattande. Miljontals människor uppskattas ha deltagit i demonstrationer runt om i landet.

Även många statsanställda deltar i protesterna genom att arbetsvägra och strejka. Proteströrelsen, som till stor del går under namnet CDM (Civil Disobedience Movement), har genom sin omfattning lyckats få statsapparaten att i det närmaste stanna upp. Banksystemet fungerar inte normalt och den ekonomiska aktiviteten har avstannat. Ett uttalat mål är att militären inte ska kunna styra landet. I det avseendet kan protesterna sägas ha varit framgångsrika. Militären har tagit över styrningen av ministerier och placerat sina egna representanter på nyckelposter inom rättsväsendet, centralbanken, valkommissionen etc. Men eftersom människor vägrar att arbeta för militären står verksamheten still.

I takt med att demonstrationerna vuxit har gensvaret från polis och militär blivit alltmer brutalt. Trots att protesterna överlag varit fredliga har polis och militär svarat med att öppna eld rakt in i folkmassor. De senaste veckorna har militärens våldsanvändning trappats upp ytterligare. Även personer som inte deltar i protester är nu måltavlor. Militära vapen ämnade för strid används nu mot civilbefolkningen.

Militärens ökade brutalitet tyder på en ökad desperation över att man, mer än två månader efter kuppen, fortfarande inte har kontroll över statsapparaten och landet. Genom ökat våld och fler arresteringar försöker militären skrämma befolkningen och tvinga dem till underkastelse. Fler än 700 personer har hittills dödats sedan militären grep makten. Många av de som dödats är barn och unga.

Samtidigt som våldet ökar dramatiskt har militären infört ett stort antal restriktioner som inskränker människors rättigheter. Undantagstillstånd råder från den 1 februari, nattligt utegångsförbud råder i hela landet och i vissa delar av Yangon har krigslagar nu införts som ger militären enorma befogenheter.

Flera medborgerliga rättigheter har dragits tillbaka och nya lagar införts som bland annat tillåter att genomsökning av bostäder och arresteringar kan göras utan tillstånd. Flera sociala medier har blockerats och om nätterna stryps tillgången till internet i hela landet. Fler än 3 000 personer har hittills gripits – politiker, aktivister, journalister och demonstranter. Den styrande militärjuntan har slagit ned hårt mot press- och yttrandefriheten i landet. Flera mediehus har fått sina publiceringstillstånd indragna. Flera mediers kontor har genomsökts, däribland Myanmar Now och Mizzima. 

Vad kan Sverige göra?

Omvärlden har en viktig roll att spela. Det är viktigt att markera mot militären och inte på något sätt bidra till att ge regimen legitimitet. Samarbete med den burmesiska staten måste upphöra och utvärderas. Till exempel har EU meddelat att de avslutar sitt samarbete med den burmesiska polisen. Sedan tidigare har bland annat FN-utredarna i FFM uppmanat omvärlden att kapa alla band till den burmesiska militären, inklusive till de företag som ägs och kontrolleras av militären. Sedan ett par år tillbaka har EU infört restriktiva åtgärder mot ett antal individer inom den burmesiska militären, men inga åtgärder mot militärägda företag. Militären har fortsatt att få in enorma intäkter genom de företag som de äger och kontrollerar – helt utanför statsbudgeten. Sverige måste driva på inom EU för att öka trycket på militärjuntan, inklusive att införa riktade sanktioner mot företag som ägs och kontrolleras av militären.

Den 25 mars meddelade USA och Storbritannien att länderna inför sanktioner mot militärägda företag.

Det är viktigt att agera snabbt och utnyttja det momentum som nu finns i Burma. Stödet till civilsamhället, fria medier och MR-försvarare måste fortsätta.

Var kan man följa utvecklingen?

För den som vill följa utvecklingen i Burma finns flera lokala engelskspråkiga nyhetsmedier som rapporterar löpande. Här är några tips på nyhetssajter:

Frontier Myanmar
Myanmar Now
The Irrawaddy
Mizzima

Texten uppdaterades: 13 april 2021