Kommentar, Stockholm, 12 december 2021

Samtidigt som våldet och förtrycket förvärras i Burma håller de svenska AP-fonderna fast vid investeringar i företag som bidrar med mångmiljonbelopp och krigsmateriel till militärjuntan.

Det har nu gått ett halvår sedan Svenska Burmakommittén i en rapport uppmärksammade att de svenska AP-fonderna har investeringar i ett trettiotal bolag med kopplingar till den burmesiska militären. Totalt rör det sig om aktier till ett värde om 12 miljarder kronor, bland annat i företag som gör affärer med militärägda bolag på EU:s sanktionslista. Genom dessa investeringar riskerar svenska pensionssparare att ovetande bidra till att finansiera militärjuntans förtryck i Burma.

Sedan vår rapport publicerades i våras har läget i Burma försämrats dramatiskt. Militären har trappat upp våldsanvändningen och fortsätter begå grova övergrepp mot civilbefolkningen. Väpnad konflikt råder i stora delar av landet.

Ett viktigt påtryckningsmedel är att begränsa militärjuntans tillgång till kapital. I Burma pågår omfattande bojkotter av militärägda bolag och många vägrar betala sina elräkningar och skatter då pengarna tillfaller militärjuntan. Människor gör enorma uppoffringar för att på olika sätt motarbeta och markera sitt missnöje mot militärjuntan. EU, USA och flera andra länder har infört sanktioner mot företag som ägs och kontrolleras av den burmesiska militären. Trots detta fortsätter de svenska allmänna pensionsfonderna att investera i företag som gör affärer med militärägda bolag på EU:s sanktionslista.

Fortsätter med kritiserade investeringar

Den 8 december 2021 uppdaterade Sjunde AP-fonden sin svarta lista över bolag som fonden inte investerar i, eftersom de bryter mot principer som bland annat mänskliga rättigheter. Beklagligt nog valde fonden att inte inkludera de företag som pekas ut i vår rapport, däribland Sinotruk som tillverkat de lastbilar som Burmas militär använt när de slagit ned fredliga demonstrationer runtom i landet. Det innebär alltså att företaget finns kvar bland fondens innehav.

– Jag kan inte förstå hur AP7 som förvaltar våra gemensamma pensionspengar väljer att fortsätta investera i bolag som levererar materiel till militärjuntan i Burma. Det råder inga tvivel om att lastbilar från Sinotruk används i militärens förtryck av befolkningen, säger Kristina Jelmin, verksamhetschef på Svenska Burmakommittén.

Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på Sjunde AP-fonden, svarar att de inte kunnat verifiera att Sinotruk är direkt involverat i kränkningar av mänskliga rättigheter.

– Vad vi vet säljer Sinotruk vanliga lastbilar på den öppna marknaden, det vill säga inte bestyckade med militär utrustning, och bolaget har inga speciella leveransavtal med militären. Därmed går det inte att hävda att bolaget är direkt involverat i människorättskränkningar, säger han.

Men Kristina Jelmin är kritisk och menar att fondens agerande är otillräckligt.

– Som ett absolut minimum måste man utreda hur det kommer sig att Burmas militär har en omfattande fordonspark från Sinotruk och vilka relationer som finns mellan företaget och militärjuntan.

Sjunde AP-fonden behåller även sina aktier i indiska vapentillverkaren Bharat Electronics, som så sent som i juli ska ha sålt vapen till militären i Burma.

– Vi känner till anklagelserna. Hittills har vi dock inte hittat någon FN-instans eller motsvarande som kan bekräfta det, säger Johan Florén på Sjunde AP-fonden.

Efterfrågar tydligare krav

Etikrådet, som ansvarar för Första till Fjärde AP-fonderna, har inte heller uteslutit något av bolagen med kopplingar till militärjuntan i Burma. Efter att Svenska Burmakommittén kritiserat investeringarna har man dock inlett dialoger med två företag med nära band till militären: den japanska bryggerijätten Kirin och koreanska konglomeratet POSCO, som båda driver samriskföretag (joint ventures) med militärägda Myanmar Economic Holdings Limited (MEHL), som är upptaget på EU:s sanktionslista. 

Kirin och POSCO har signalerat att de kommer att dra sig ur dessa samarbeten, men det är oklart hur lång tid en sådan process kan ta. Peter Lundkvist, ordförande i Etikrådet, kommenterar processen såhär:

– Etikrådet för löpande dialog med bolaget och någon bortre gräns för när dialogen avslutas har inte satts i detta fall. POSCO har kommunicerat att de arbetar för att avsluta JV:et med MEHL. Då upplägget omfattas av juridiska aspekter, och givet situationen i regionen, förväntar vi oss ingen snabb lösning. POSCO genomför även en översyn av sin due diligence för mänskliga rättigheter av sina verksamheter i Myanmar, anpassad till den specifika situationen i regionen. Utfallet och hur bolaget agerar i förhållande till det, kommer att påverka vår samlade bedömning. Etikrådet rekommenderar uteslutning av bolag som en sista utväg när man bedömer att man inte når fram.

Svenska Burmakommittén välkomnar dialogen med Kirin och POSCO, men uppmanar AP-fonderna att ställa tydligare krav på företagen och sätta upp tydliga tidsramar för när avvecklingen av samarbetet ska ha skett.

– AP-fonderna måste ställa tydliga krav på bolagen och det räcker inte att fortsätta föra en dialog om resultaten uteblir. Då bör man flytta sina investeringar. Hittills har vi inte sett några konkreta resultat och jag tycker man måste fråga sig hur länge det är rimligt att föra en dialog utan att se resultat. Pensionspengar ska inte gå till militärjuntan, säger Kristina Jelmin.

Olja och gas

Militärjuntans enskilt största intäktskälla från utlandet kommer från naturresurser som olja och gas. För budgetåret 2020/2021 räknade man med intäkter på omkring 12,4 miljarder kronor från olja och gas till det statliga olje- och gasbolaget Myanmar Oil and Gas Enterprise (MOGE), som sedan statskuppen kontrolleras av militärjuntan.

En betydande del av dessa intäkter kommer från utländska företag som franska Total, amerikanska Chevron, sydkoreanska POSCO, malaysiska Petronas och thailändska PTTEP. I vår rapport uppmärksammade vi hur alla dessa företag finns i AP-fondernas portföljer, med undantag av Petronas. Total och Chevron har gjort vissa begränsningar av utdelningar till statliga MOGE, men fortfarande bidrar deras verksamhet i landet till militärjuntans statskassa. 

Civilsamhället i Burma har vid upprepade tillfällen påpekat hur intäkter från dessa affärer kan användas av militärjuntan för att förlänga och förstärka sitt styre.

– Vi vädjar till alla olje- och gasföretag att avsluta sina samarbeten med Myanma Oil and Gas Enterprise (MOGE) […]. Varje dag de fortsätter sin produktion skapar de vinster för militärregimen och göder deras brutala förtryck, sade Yadanar Maung, talesperson för nätverket Justice for Myanmar, i vår rapport.

Europaparlamentet krävde i en resolution den 7 oktober att EU:s sanktioner bör utvidgas till att även omfatta det statliga olje- och gasmonopolet MOGE. Human Rights Watch har också vädjat till aktieägare i de ovan nämnda energibolagen att använda sitt inflytande för att få bolagen att upphöra med betalningar till militärjuntan.

Men de ovan nämnda energibolagens verksamhet i Burma är inget AP-fonderna prioriterar. Förutom POSCO, som Etikrådet alltså för en dialog med, har AP-fonderna inte tagit några steg för att påverka bolagens affärer i Burma. Trots dialogen har dock POSCO, enligt lokala medier, fortsatt utveckla sin utvinning av naturgas i Burma efter kuppen.

– Etikrådet måste göra prioriteringar, välja vilka frågor man ska fokusera på och vilka bolag man ska föra dialog med. I detta fall har Etikrådet valt att prioritera dialogerna med Kirin och POSCO, vilket bedöms vara en bra avvägning mellan den insats man gör och det utfall man kan förväntas uppnå, säger ordförande Peter Lundkvist.

Påtryckningar fungerar

När det gäller indiska Adani Ports and Special Economic Zone som ägs av AP1, AP2 och AP7 och som bygger en hamn i Burma på mark som ägs av militären, valde banken Nordea att sälja hela sitt innehav i företaget efter en granskning från Fair Finance Guide tidigare i år.

De norska finansaktörerna Storebrand och DNB följde efter, och därefter blev företaget även uteslutet ur Dow Jones Sustainability Index. Adani Ports har efter reaktionerna från finansvärlden meddelat att de ska dra sig ur samarbetet med militären i Burma.

– Det här visar att svenska finansaktörer har makt att påverka företag, även som små investerare. Det ger ringar på vattnet och ökar pressen på bolagen internationellt, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide.

Enligt honom är det förstås bra om investeraren kan få företaget att ändra sin verksamhet genom vanlig dialog. Ofta visar det sig dock rätt snabbt om företaget är mottagligt för den typen av krav, och i de fall det inte är en framkomlig väg är det bästa att sälja av innehavet offentligt.

– Investerare försöker ofta blanda bort korten och slippa utesluta företag genom att säga att man bara kan påverka som ägare, och att det därför är kontraproduktivt att sälja. Men det är just genom att sälja sitt innehav publikt som man kan påverka, i de fall där dialogen inte leder framåt, säger Jakob König.

Ytterligare ett exempel på när Etikrådets uteslutning av bolag släpar efter gäller kinesisk försvarsindustri med kopplingar till Burma. Första och Andra AP-fonden äger fortfarande aktier i AviChina Industry & Technology som sålt vapen till Burma och är svartlistat av AP7 för “kränkningar av mänskliga rättigheter genom försäljning av vapen till Burma.” Även danska pensionsfonden Lærernes Pension och den holländska kapitalförvaltaren Robeco har svartlistat AviChina Industry & Technology för dess band till AVIC:s vapenförsäljning.

Svenska Burmakomitténs rekommendationer

• Utvidga dialogen till att gälla samtliga bolag med kopplingar till militären.
• Gå samman med andra finansiella aktörer för att sätta press på företagen.
• Ställ krav på skyndsamhet och sätt en tydlig tidsram för agerande.

Du hittar vår rapport om de allmänna pensionsfonderna här.