Dag 1 (1 februari 2021)

Måndagen den 1 februari 2021 var det tänkt att det nya parlamentet som valdes i november skulle tillträda. Men tidigt på morgonen lokal tid kom uppgifter om att flera av de högst uppsatta politikerna i landet förts bort av militär, bland dem regeringspartiet NLD:s ledare Aung San Suu Kyi och landets president Win Myint.

I samband med räden infördes begränsningar i telenätverken som gjorde det svårt att kommunicera inom landet och med omvärlden. Även internet påverkades men vissa kanaler fortsatte att vara öppna. Nationella TV-stationer slutade sända, sändningar från BBC och CNN upphörde.

Senare på morgonen aviserade militären via sin egen TV-kanal att överbefälhavare Min Aung Hlang tagit över makten i landet och att undantagstillstånd införts under ett års tid. Omvärlden var snabbt ute och fördömde militärens agerande, USA:s president Joe Biden kallade det “ett direkt angrepp på landets övergång mot demokrati” och EU:s höge representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell krävde att “legitimt civilt styre återinförs omedelbart”. Ann Linde uttalade sig på Twitter och uppmanade militären att “respektera valutgången och rättsstatens principer”.

Svenska Burmakommittén har fördömt militärens maktövertagande i Burma i ett gemensamt uttalande med lokala och internationella organisationer. De som frihetsberövats måste försättas på fri fot och parlamentet få fortsätta det demokratiska arbetet utan otillbörlig inblandning. Blockeringen av internet och telenät måste upphöra. Omvärlden måste fördöma militärens oacceptabla agerande och agera kraftfullt genom att införa riktade sanktioner mot militären och ansvariga individer.

Händelseutvecklingen är oväntad, inte minst mot bakgrund av militärens särställning som garanteras genom landets grundlag och som garanterar militären ett stort politiskt inflytande. Det är svårt att se hur militären gynnas av att gripa makten med våld.

Dag 2 (2 februari 2021)

Dagen efter statskuppen präglades av fortsatt stor osäkerhet kring läget i landet. En del av de som förts bort av militären försattes på fri fot och andra omplacerades till husarrest men inga nya uppgifter framkom om presidenten eller Aung San Suu Kyi, som fortsatt misstänks hållas i presidentens residens.

Under kvällen den 1 februari hade ett flertal ministrar i överbefälhavare Min Aung Hlaings nya regering presenterats. Listan inkluderade flera kända ansikten från den tidigare USDP-ledda regeringen under president Thein Sein. I den statsägda tidningen Global New Light of Myanmar publicerades en propagandaartikel om hur det hade gått till när militären grep makten, och som rättfärdigade militärens agerande.

I Yangon sågs under dagen ett stort antal bilar med promilitära supportrar. Vid stadshuset och andra nyckelplatser stod militärfordon uppradade men i stort präglades staden av en lugn men spänd stämning. Inga stora protester mot statskuppen förekom på gatorna. Däremot spreds en uppmaning via sociala medier om att genom ickevåldshandlingar på olika sätt protestera mot militären. Klockan 20:00 när utegångsförbudet trädde i kraft tog stora skaror till sina balkonger och fönster och bankade på metallföremål för att protestera mot auktionen. På sociala medier även spreds budskap om att bojkotta produkter och tjänster producerade av militärägda företag, till exempel Myanmar Beer och Mytel.

Dag 3 (3 februari 2021)

Aung San Suu Kyi och president Win Myint åtalades för brott. Aung San Suu Kyi för att ha brutit mot importlagen efter det att polis hittat walkie-talkies i hennes hem som de hävdar är olagligt importerade. Win Myint anklagades för brott mot gällande covid-19-restriktioner för att ha kampanjat och besökt platser med fler personer än tillåtet. Aung San Suu Kyi riskerar flera års fängelse, vilket skulle kunna betyda att hon inte kan ställa upp i det val som militären har sagt ska hållas inom ett år. De bisarra anklagelserna gav upphov till stark kritik och kommer troligtvis bidra till att ytterligare spä på ilskan mot militären som många ger uttryck för.

Under natten mot onsdagen hävdes de internetrestriktioner som varit på plats i norra Rakhine och södra Chin sedan juni 2019. Möjligtvis kan detta ses som ett försök till att öka militärens anseende i området men det är ytterst tveksamt om det skulle tolkas så lokalt. Även om de tidigare civila myndigheterna stod bakom beslutet att stänga ned internet, var det på militärens inrådan som ett steg i kampen mot bland andra Arakan Army.

De parlamentariker som befunnit sig i huvudstaden Nay Pyi Taw för parlamentets öppnande och som inte gripits eller åtalats beordrades av militär att lämna staden inom 24 timmar i transporter arrangerade av militären.

Dag 4 (4 februari 2021)

På torsdagen beslutade militären att blockera Facebook, Messenger och WhatsApp. Anledningen sades vara att det spridits alltför mycket desinformation och falska rykten men troligtvis har det mer att göra med att Facebook är den största sociala medieplattformen i Burma och det är där som motståndet mot militärens kupp synts starkast. Via Facebook har information om olika protestaktioner mot militären spridits, liksom uppmaningar om att bojkotta militärägda företag. Att blockera Facebook får troligtvis stora effekter då många i Burma haft det som främsta kommunikationskanal.

Dag 4 hölls även den första demonstrationen mot statskuppen på öppen gata. Det var en mindre aktion som ägde rum i Mandalay under morgonen och enligt uppgift greps tre personer när polis upplöste demonstrationen. Även i Yangon ska en mindre manifestation hållits. De ljudliga kvällsliga protestaktionerna fortsatte och spred sig till flera städer. Från flera håll i landet kom det uppgifter om att personer gripits och förts bort när de protesterat. På eftermiddagen greps den prominente NLD-politikern Win Htein. Han ska enligt uppgift ha förts från Yangon till Nay Pyi Taw.

Flera läckta dokument fortsatte att cirkulera. Bland annat en instruktion till polisen som beskriver hur hur polisen ska hantera protester och folksamlingar: mer patrullering i civila kläder, rapportera avvikande händelser omedelbart, inga tillstånd behövs för att gripa demonstranter, protesterade sjukvårdspersonal vid sjukhus skall gripas direkt.

Dag 5 (5 februari 2021)

Protesterna fortsatte att spridas med flera mindre demonstrationer ute på gatorna i flera städer. Även bland statsanställda växte proteströrelsen med fler som strejkade, bar NLD:s röda färg och visade sitt missnöje. Samtidigt rapporterades det om repressalier mot de som öppet protesterar mot militären.

Den japanska dryckesjätten Kirin Holdings blev det första internationella bolaget att dra sig ur samarbetet med militären sedan måndagens statskupp. Trots flera års uppmaningar från FN-utredare och människorättsorganisationer att bolaget skulle avbryta sitt samarbete med den burmesiska militären krävdes det en kupp för att fatta beslutet. Militärens övergrepp mot civilbefolkningen och brutala attacker mot minoritetsgrupper var tydligen inte tillräckligt. Kirin Holdings samäger Myanmar Brewery och Mandalay Brewery med det militärägda bolaget Myanmar Economic Holdings Limited. Aktivistgruppen Justice for Myanmar har sammanställt en lista över militärägda bolag.

Militärens försök att försvåra för proteströrelsen att mobilisera sig på sociala medier fortsatte. Under fredagen cirkulerade ett dokument med instruktioner om att Twitter och Instagram skulle blockeras från midnatt.

Dag 6 (6 februari 2021)

På lördag morgon beordrade myndigheter operatörer att stänga ned mobilt internet i Burma. Kring kl. 14:00 lokal rapporterade organisationen NetBlocks att internetuppkopplingen i landet var nere på 16% procent av det normala. Det rapporterades även om stora störningar i telenätet och tidvis var det inte möjligt att nå folk per telefon. Samtidigt samlades tusentals personer på gatorna i Yangon i de första storskaliga gatudemonstrationerna mot militären sedan statskuppen. Kravallutrustade poliser och soldater syntes på gatorna. Aung San Suu Kyis ekonomiske rådgivare Sean Turnell greps under lördagen.

Dag 7 (7 februari 2021)

Under söndagen växte det folkliga motståndet mot militärens maktövertagande. Tusentals människor tågade längs gatorna i städer runt om i landet och skanderade “ned med juntan” och “släpp Aung San Suu Kyi”. Tre fingrar i luften har, liksom under protesterna i Thailand och Hongkong, blivit ett tecken för motståndet mot regimen. I Yangon uppskattas fler än 100 000 personer ha deltagit i protesterna. Internet blev åter tillgängligt under söndagen.

Protesterna präglades av en lugn och beslutsam stämning, utan inslag av våld. I flera fall satte polisen upp avspärrningar men då valde demonstranterna istället en annan väg. Från gränsstaden Myawaddy rapporterades dock att polisen skjutit varningsskott för att att hindra demonstranter. Uppmaningar cirkulerade även om att en storstrejk skulle hållas under måndagen.