Information inför valet, Stockholm, 4 november 2020

Hur kommer det gå för Aung San Suu Kyi? Varför får så många människor inte rösta? Få koll på den här veckans näst största val!

Det här blir den andra gången i Burmas moderna historia som det ordnas relativt fria allmänna val. I det förra valet som hölls 2015 vann demokratiikonen Aung San Suu Kyi och hennes parti National League for Democracy (NLD) en jordskredsseger och kunde bilda regering.

Årets val har inte fått i närheten lika mycket uppmärksamhet internationellt som det förra. Det beror förstås delvis på att det överskuggas av det amerikanska presidentvalet, men också på att det politiska läget i Burma är mer komplext i dag. Förhoppningarna på Aung San Suu Kyi har till stor del inte infriats och det Burma som nu går till val framstår som mer splittrat än tidigare.

Här är fem viktiga saker att ha koll på inför valet i Burma den 8 november.

1. Militären behåller sitt grepp om makten oavsett valutgång
Hur det än går i valet kan vi vara säkra på att militärens inflytande över politiken består efter den 8 november. Grundlagen ger dem rätt till 25 procent av platserna i parlamentet och därigenom ett veto mot djupgående reformer. Även om det var militären som självmant tog initiativ till demokratiska reformer har de visat tydligt att de inte har för avsikt att helt släppa ifrån sig makten. Vid sidan av politiken har de även fortfarande ett starkt grepp om landets ekonomi och stora affärsintressen inte minst i Burmas naturresurser.

2. Stora delar av befolkningen får inte rösta
De flesta som tillhör den muslimska minoriteten rohingya erkänns inte som fullvärdiga medborgare och hindras därmed från att rösta eller kandidera i valet. Av de ytterst få rohingyer som ändå kandiderar i årets val har flera diskvalificerats av valkommissionen. Dessutom har valet ställts in på flera håll i landet, med hänvisning till säkerhetsläget och pågående konflikter mellan militären och olika etniskt baserade väpnade grupper. Totalt drabbar det över 1,5 miljoner väljare runtom i landet. De flesta, ungefär 1,2 miljoner, bor i delstaten Rakhine i västra Burma, där strider mellan militären och den väpnade gruppen Arakan Army har intensifierats de senaste åren.

3. Journalister och aktivister fängslas
Många hade hoppats på demokratiska reformer och att repressiv lagstiftning skulle avskaffas under NLD:s tid vid makten. Men journalister och aktivister som uttrycker kritik mot regeringen och militären har fortsatt att gripas, åtalas och fängslas. Flera webbsidor som tillhör medier och aktivister har blockerats.

4. Få kvinnor ställer upp i valet
Endast 16 procent av de ca 7 000 kandidater som ställer upp i valet är kvinnor. Även om det är en liten ökning jämfört med 2015 års val (13 procent) är det fortfarande en lägre andel kvinnor i Burmas politik än i andra länder i Sydostasien. Under den gångna mandatperioden har Aung San Suu Kyi varit ensam kvinnlig minister i regeringen. Även i landets fredsprocess är andelen kvinnor mycket låg.

5. Aung San Suu Kyi blir förmodligen omvald
Även om bilden av Aung San Suu Kyi och hennes regering blivit alltmer kritisk i väst under den gångna mandatperioden är stödet för henne, och hennes parti, fortfarande stort i stora delar av Burma. Bedömare och experter förväntar sig att hon kommer att bli omvald, även om det är möjligt att hennes parti kan tappa något i väljarstöd jämfört med 2015 års rekordsiffror. Kritiken mot henne har framförallt ökat bland landets minoriteter.

Vill du veta mer om valet? Lyssna på vår podcast valspecial.