Kommentar, Stockholm, 12 november 2021

Sedan statskuppen har över 220 000 människor drivits på flykt inom landet. Runtom i Burma riskerar miljontals människor matbrist och svält, men juntan hindrar hjälpen att nå de behövande.

Militärens urskillningslösa attacker på civila har drivit hundratusentals människor på flykt sedan kuppen den 1 februari i år. Som Burmakommittén nyligen uppmärksammade har över 70 000 människor tvingats fly sina hem i delstaten Chin, och i sydöstra Burma, framförallt i delstaterna Karenni (Kayah) och Karen (Kayin) har attackerna fördrivit omkring 150 000 människor. Detta ovanpå de cirka 370 000 internflyktingar som redan fanns utspridda i Burma före statskuppen. Totalt uppskattar FN att omkring tre miljoner människor i Burma nu är i akut behov av akut humanitär hjälp.

Enligt FN:s kontor för humanitärt bistånd saknar många av flyktingarna tak över huvudet, mediciner och mat. Naw Htoo Htoo, programchef för Karen Human Rights Group, säger till Svenska Burmakommittén att militärjuntan blockerar hjälpsändningar till internflyktingar i delstaten Karen.

– Militären hindrar internationella och lokala hjälporganisationer att nå de här flyktingarna. Vi ser redan nu hur svält och matbrist börjar breda ut sig, säger hon.

I den angränsande delstaten Karenni har militären gripit hjälparbetare, förstört proviantlager och konfiskerat hjälpsändningar, enligt en ny rapport från organisationen Fortify Rights. Enligt rapporten har totalt 14 hjälparbetare gripits i Karenni, vilket spridit rädsla bland lokala hjälporganisationer.

Flera av de fall som Fortify Rights dokumenterat skulle kunna utgöra krigsbrott. Ett exempel inträffade den 9 juni, då soldater brände upp lager av ris i en skola i byn Loi Yin Taung Chae nära gränsen till delstaten Shan. Riset var ämnat för omkring 3 000 internflyktingar som bor i byn. I samband med attacken brände soldaterna även upp en ambulans. Hjälparbetare som intervjuats av Fortify Rights uppger att militären rutinmässigt stannar fordon vid sina vägspärrar och konfiskerar försändelser som är ämnade för internflyktingar.

FN:s humanitära koordinator i Burma, Andrew Kirkwood, sade i ett uttalande den 30 september att de möter ”betydande operativa utmaningar” i arbetet med att nå människor i nöd, och nämnde specifikt vägspärrar som ett av de största hindren. Dessutom saknas pengar.

– Våra insatser är underfinansierade. Vi har bett om 385 miljoner dollar för att nå de tre miljoner människor som är i behov av humanitär hjälp [i Burma], men hittills har vi bara fått ungefär en tredjedel av det. Det betyder att vi bara i år saknar omkring 250 miljoner dollar.

Striderna och det svåra ekonomiska läget innebär att det inte bara är flyktingar som har svårt att överleva i Burma. Enligt Naw Htoo Htoo försvårar militären för alla civila, inte minst etniska minoriteter.

– Människor i minoritetsområden är rädda för att röra sig utanför sina byar. När du passerar militärens vägspärrar söker de igenom din telefon för att se om du lagt ut något kritiskt om kuppen. Om du transporterar stora mängder mat kan du lätt misstänkas för att hjälpa motståndsrörelsen och bli gripen, säger hon.

För att undvika en svältkatastrof måste man hitta nya vägar för att hjälpa människor i nöd, säger Naw Htoo Htoo.

– Det internationella samfundet måste prata med grannländerna och få dem att upprätta humanitära korridorer för leverans av hjälp över gränserna.

Hon bedömer att det här är grupper som kommer att behöva hjälp under lång tid framöver.

– Så länge militären inte ger upp och lämnar över makten kommer den här konflikten att pågå länge till, och internflyktingarna kommer inte att kunna återvända till sina hem. Även om de skulle kunna återvända har deras försörjningsmöjligheter slagits i spillror. En del har fått sina hus förstörda av militärens granater, andra har blivit av med all sin boskap. Många har inte kunnat göra i ordning sina åkrar. De har inget skyddsnät utan lever från hand till mun och kommer att behöva hjälp för att överleva.