Öppet brev, Stockholm, 23 december 2021

Sveriges regering bör driva på för att EU utökar sina riktade ekonomiska sanktioner mot den burmesiska militären. Det skriver Svenska Burmakommittén tillsammans med fem andra svenska organisationer i ett öppet brev till utrikesminister Ann Linde.

Det har snart gått ett år sedan den burmesiska militären tog över makten i landet i en våldsam statskupp. Det råder ingen tvekan om att landets befolkning motsätter sig militärstyret. Tiotusentals strejkar fortfarande och vägrar arbeta för juntan. Med stor risk för att gripas, skadas eller till och med dödas fortsätter många även att delta i fredliga demonstrationer på gator och torg.

Proteströrelsen sätter hård press på juntan men omvärlden måste göra mer för att stötta den och öka pressen utifrån. Internationella företag som gör affärer med juntan och tillhandahåller vapen och utrustning spelar en nyckelroll i att resurssätta den burmesiska militären.

Inför årsdagen av militärkuppen uppmanar Burmakommittén och fem andra organisationer Sveriges regering att verka för att EU inför ytterligare sanktioner mot militärjuntan.

Du hittar brevet som PDF här och i sin helhet nedan.

Uppdatering 11 januari 2022
Den 11 januari fick vi svar från utrikesminister Ann Linde. Du hittar hennes svar här.

Stockholm, 23 december 2021

Till:
Utrikesminister Ann Linde

Kopia till:
Ambassadör Jon Åström Gröndahl
Enhetschef UD-EUKORR Martin Åberg
Enhetschef UD-FMR Niklas Kebbon
Enhetschef UD-HI Charlotte Sammelin
Enhetschef UD-ASO Niclas Kvarnström
Riksdagens utrikesutskott

Bästa Ann Linde,

Vi skriver till dig med anledning av den alarmerande utvecklingen i Burma med en uppmaning om att Sveriges regering ska driva på för att EU utökar sanktionerna riktade mot den burmesiska militären.

I Burma gör människor enorma uppoffringar för att motsätta sig militärstyret. Snart elva månader efter kuppen fortsätter tiotusentals personer över hela landet att strejka från sina jobb för att de vägrar arbeta för juntan. Den så kallade CDM-rörelsen har fått enormt genomslag. Med stor risk för att gripas, skadas eller till och med dödas fortsätter folk att demonstrera på gator och torg. Många föräldrar vägrar att skicka sina barn till statliga skolor eftersom de kontrolleras av militären.

Samtidigt görs stora ansträngningar för att minska militärjuntans intäktsströmmar. Genom att till exempel bojkotta produkter och tjänster från militärägda företag och vägra betala elräkningar eftersom intäkterna tillfaller militärjuntan sätter folket betydande ekonomisk press på den styrande militären.

De folkvalda politiker som militären genom sin statskupp hindrade från att tillträda parlamentet har bildat en skuggregering som erbjuder ett politiskt alternativ till den illegitima juntan.

Militären är satt under press på ett sätt vi inte sett i modern tid. Myndigheterna är lamslagna eftersom personalen strejkar. Runtom i landet rapporterar avhoppade soldater om låg moral bland de stridande. På vissa håll rapporteras det till och med om att soldater inte får ha tillgång till sina vapen då de inte är i tjänst på grund av att befälhavare är oroade över risken att de deserterar eller gör myteri. Överbefälhavare Min Aung Hlaing har fortfarande efter elva månader inte lyckats konsolidera sin makt och tar nu till alltmer brutala metoder i sina försök att kväsa motståndet och ta kontroll över landet.

Proteströrelsen sätter hård press på juntan men omvärlden måste göra mer för att stötta den och öka pressen utifrån. Internationella företag som gör affärer med juntan och tillhandahåller vapen och utrustning spelar en nyckelroll i att resurssätta den burmesiska militären.

Sveriges regering var snabbt ute och fördömde statskuppen och vidtog åtgärder för att markera mot militären. Bland annat uppdaterades strategin för utvecklingssamarbetet med Burma för att säkerställa att inga resurser ska gå till militärjuntan och Sverige har fortsatt att stödja det burmesiska civilsamhället och oberoende medier som spelar en viktig roll i landet. Inom FN har Sverige bland annat verkat för att militärjuntan inte ska få representera landet och Sverige har även visat öppet stöd för de folkvalda politikerna som bildat skuggregeringen NUG. Inom ramen för EU-samarbetet har sanktioner införts mot den burmesiska militären i tre omgångar.

De sanktioner som EU införde efter statskuppen den 1 februari var tydligt riktade mot militära befälhavare med ansvar för kuppen och grova övergrepp mot befolkningen samt mot militärens ekonomiska intressen. Till skillnad mot tidigare sanktioner mot Burma som infördes med flera års mellanrum och som svar på nya illdåd och övergrepp var dessa sanktioner systematiska och strategiska och riktade mot militären som institution.

Genom att denna gång rikta in sig mot militärens ekonomiska intressen har man bidragit till att sätta press på juntan. Men EU kan göra mer. Det har nu gått fem månader sedan EU senast införde nya sanktioner mot den burmesiska militären. Sedan dess har:

• Ytterligare 492 personer dödats av militären. Totalt har nu 1 365 personer dödats av militären sedan statskuppen.
• Ytterligare 4 917 människor gripits av militären. Totalt har nu 11 148 människor gripits sedan statskuppen. 8 200 politiska fångar är fortfarande frihetsberövade och många har utsatts för tortyr.
• Antalet människor som flytt sina hem på grund av militärens attacker ökat till över en kvarts miljon.

Mer behöver göras för att upprätthålla och öka trycket på juntan. Fortfarande får militärjuntan in betydande intäkter från olja och gas, gruvdrift och annan ekonomisk aktivitet där EU kan spela en viktig roll i att minska intäktsströmmarna.

Vi uppmanar Sveriges regering att driva på för en ny omgång riktade sanktioner från EU med avsikt att minska den burmesiska militärens intäkter. Det är viktigt att nya sanktioner är strategiska och tydligt riktar in sig mot militärens ekonomiska intressen där de kan ha en stark effekt. Föremål för sådana sanktioner bör inkludera:

• Intäkter från olja och gas, inte minst genom sanktioner mot det statliga olje- och gasmonopolet MOGE som sedan statskuppen kontrolleras av juntan.
• Intäkter från gruvbrytning och utvinningsindustrier, inklusive koppar och sällsynta jordartsmetaller.
• De enheter inom den burmesiska militären som ansvarar för upphandlingar och inköp, framför allt The Office of the Quartermaster General.
• De banker som används av den burmesiska militären, till exempel Myanmar Foreign Trade Bank.

Vi hoppas att våra rekommendationer tas i beaktande. Vi står till förfogande för att diskutera situationen närmre och besvara eventuella frågor.

Vänliga hälsningar,

Abul Kalam, ordförande, Swedish Rohingya Association
Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv
Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center
Anna Widoff, ordförande, MeSheWe
Kristina Jelmin, verksamhetschef, Svenska Burmakommittén
Ulrika Strand, generalsekreterare, MR-fonden

Kontakt:

Kristina Jelmin
kristina@burmakommitten.org
Slottsbacken 8
111 30 Stockholm