Kommentar, Stockholm, 19 oktober 2020

Den 16 oktober 2020 meddelade den burmesiska valmyndigheten att valet ställs in i oväntat många områden i landet. Det är framförallt stora delar av delstaten Rakhine som påverkas; områden där strider mellan den burmesiska militären och Arakan Army (AA) pågår. Valmyndighetens beslut riskerar att ytterligare öka spänningarna i Rakhine och dessutom gynna regeringspartiet NLD (National League for Democracy).

Höstens val i Burma planeras till den 8 november. Valmyndigheten hade sedan tidigare kommunicerat att de skulle meddela vilka områden valet skulle ställas in i under oktober månad. Även inför valet 2015 meddelades inställda områden under oktober månad. Det är framförallt pågående väpnade konflikter och säkerhetsläget i områdena som anses göra det för riskabelt att genomföra valet som planerat men besluten fattas utan transparens.

Valet ställs även in i delar av delstaterna Kachin, Shan, Kayin och Mon samt regionen Bago men det som rönt mest uppmärksamhet är beslutet rörande Rakhine. Att valet skulle ställas in i delar av norra Rakhine var väntat i och med den allvarliga väpnade konflikt mellan Arakan Army och den burmesiska militären som pågått i flera år. Det som överraskade många bedömare var dock att så stora delar av delstaten påverkas. Valet ställs in helt i nio townships och delvis i fyra townships. Det är alltså endast i fyra av totalt 17 townships som valet kommer att genomföras som vanligt – de längst söderut. Det uppskattas att omkring en miljon röstberättigade påverkas av beslutet, kanske ännu fler.

Det som fått många att reagera är att valmyndigheten ställer in valet även i områden där endast ett fåtal sammandrabbningar rapporterats, samtidigt som valet inte ställs in i exempelvis Paletwa township i den angränsande delstaten Chin, där säkerhetsläget är mycket ansträngt och ett stort antal sammandrabbningar mellan Arakan Army och militären rapporterats. Södra Rakhine och Paletwa i Chin är dessutom områden där NLD vann i förra valet medan de norra delarna av delstaten vanns av det Rakhine-nationalistiska ANP (Arakan National Party), som blev största parti i delstaten 2015.

Valmyndigheten är inte en oberoende instans utan tillsätts av presidenten. Beslutet har därför väckt frågor om vad vilka motiv som ligger bakom de inställda områdena. Bland annat EU har tidigare riktat kritik mot att beslut om att ställa in valet inte föregåtts av dialog med berörda parter och att det fattats på godtyckliga grunder utan transparens. Om valet ställs in helt i en valkrets kommer den platsen att vara tom i parlamentet tills dess att fyllnadsval hålls, något som tidigast kan ske 2022.

Att valet ställs in i så stora delar av Rakhine är mycket oroande. Det finns ett utbrett missnöje mot NLD och centralmakten och den konflikt som pågår mellan Arakan Army och militären handlar i stor utsträckning om ökat lokalt politiskt inflytande och självstyre. Trots att det Rakhine-nationalistiska partiet ANP blev största enskilda parti i delstaten i valet 2015 med 47% av platserna i det lokala parlamentet och NLD endast fick 19% valde NLD att tillsätta sin egen kandidat som chief minister, det högsta politiska ämbetet i delstaten, något som väckte stark kritik från ANP. Det högsta politiska ämbetet i delstaterna och regionerna utses av presidenten och behöver inte återspegla det lokala valresultatet.

Tillsammans med flera andra politiska beslut, bidrog det till att spä på en redan utbredd uppfattning om att det inte spelar någon roll vilket parti man röstar på lokalt – det är ändå den nationella regeringen som bestämmer. Bristen på politiskt inflytande och en känsla av hopplöshet anses ha bidragit till det ökade stödet för Arakan Army bland delar av befolkningen. Valmyndighetens beslut kommer troligen att bidra till att förstärka en redan allvarlig väpnad konflikt i delstaten. Att så många väljare utesluts från höstens val är dessutom ytterligare en faktor bland många andra som gör att man kan ifrågasätta om höstens val kan anses vara fritt och rättvist.