Kommentar, Stockholm, 22 december 2022

FN:s säkerhetsråd har för första gången antagit en resolution om situationen i Burma. Tyvärr överskuggas den historiska resolutionen av ett urvattnat innehåll.

Den 21 december 2022 antog FN:s säkerhetsråd en resolution om situationen i Burma. Resolutionen röstades igenom med 12 röster för och inga emot. Tre länder avstod: Ryssland, Kina och Indien. I skrivande stund har resolutionstexten inte offentliggjorts men ett pressmeddelande och uttalanden från rådets medlemsstater har publicerats.

Det är den första resolutionen i säkerhetsrådet som behandlar situationen i Burma men rådet har länge följt utvecklingen i landet och tidigare bland annat uttalat sig genom så kallade presidential statements, uttalanden som uttrycker rådets gemensamma ståndpunkt men som inte är bindande för medlemsstater att följa. 

Resolutionen uppmanar parterna i konflikten att avstå från våld och minska spänningarna. Säkerhetsrådet kräver också att politiska fångar friges och att humanitära aktörer ges tillträde. Däremot saknas aktiva åtgärder mot militärjuntan. Människorättsgrupper har länge uppmanat säkerhetsrådet att införa ett vapenembargo mot militärjuntan men ett sådant krav saknas alltså. Det innebär att länder som Ryssland och Kina kan fortsätta att beväpna juntan, som just nu för krig mot sin egen befolkning och bland annat flygbombar städer och byar runt om i landet.

Resolutionen förefaller också sakna skrivningar om att lagföra förövarna av grova MR-brott. Genom att hänskjuta situationen i Burma till den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) kan säkerhetsrådet trycka på för en utredning av de mycket allvarliga folkrättsbrott som Burmas militärjunta står anklagade för. Ändå saknar resolutionen helt skrivningar om sådana åtgärder. Det verkar heller inte finnas några referenser till den pågående processen vid den Internationella domstolen i Haag (IJC). Domstolen har bland annat beordrat Burma att vidta åtgärder för att skydda rohingyer i landet men bristen på efterlevnad från Burmas sida är total.

Situationen i Burma är katastrofal på flera fronter. Militären för krig mot sin egen befolkning i stora delar av landet. Tusentals har dödats och fler än en miljon människor har tvingats på flykt sedan statskuppen 2021. Många av de 16 000 personer som gripits av politiska skäl har torterats och ett okänt antal har dött under tiden i häkte.

Säkerhetsrådet är en av få instanser som kan ingripa för att stoppa militärjuntans illdåd.  Som ett minimum bör säkerhetsrådet införa ett vapenembargo för att stoppa det fortsatta inflödet av vapen till juntan.

Vidare läsning

Security Council Demands Immediate End to Violence in Myanmar, Urges Restraint, Release of Arbitrarily Detained Prisoners, Adopting Resolution 2669 (2022) – Pressmeddelande från FN

Burma åläggs att vidta omedelbara åtgärder för att skydda rohingyer – Svenska Burmakommittén

Ny resolution om Burma i FN:s generalförsamling – Svenska Burmakommittén