För ett fritt och demokratiskt Burma
Svenska Burmakommittén har tidigare uppmärksammat civilsamhällets krympande utrymme i Burma. Journalister och människorättsförsvarare hotas och fängslas. Särskilt utsatta är kvinnliga människorättsförsvarare.
Välkommen till Svenska Burmakommitténs årsmöte den 29 april 2019. Förutom att välja föreningens styrelse, erbjuder årsmötet en möjlighet för Svenska Burmakommitténs medlemmar att höra mer om det gångna årets verksamhet och ställa frågor till föreningens kansli och styrelse. Enligt tradition kommer vi innan årsmötet arrangera ett seminarium öppet för allmänheten. Till seminariet har vi bjudit in forskaren Jenny Hedström för ett samtal om förutsättningarna för fred och utveckling i Burma. Separat inbjudan skickas ut till seminariet. Har du inte betalat medlemsavgiften för 2019 innan årsmötet går det att göra på plats. Medlemsavgiften är 150 kr. och kan betalas kontant med jämna pengar eller via Swish.
2008 års konstitution, som också kallats för ”the green book” på grund av sitt gröna omslag, togs fram av Burmas militär och har under årens lopp kritiserats på flera punkter. Framförallt för att den stadfäster militärens makt och inflytande över landets politik, bland annat genom att garantera att ett visst antal stolar i parlamentets båda kammare ska tillfalla militären. Konstitutionen ger också militären kontroll över tre viktiga ministerier: försvarsministeriet, inrikesministeriet och ministeriet för gränsfrågor.
EU:s förhållande till Burma baseras på en utdaterad analys av utvecklingen i landet och bör ses över. Den uppmaningen ger Svenska Burmakommittén tillsammans med det Europeiska Burmanätverket (EBN) i ett gemensamt uttalande inför förnyandet av EU:s gemensamma ståndpunkt gentemot Burma i april.
I dag har det gått två år sedan journalisten Ko Swe Win anklagades för förtal efter att ha delat ett inlägg på Facebook. Tillsammans med 77 andra människorättsorganisationer uppmanar Svenska Burmakommittén burmesiska myndigheter att lägga ned åtalet mot Ko Swe Win och reformera de repressiva lagar som fortfarande används för att tysta journalister och kritiska röster.